Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

The purpose of this paper is to analyse, identify and clarify:- The integration of music and brands in commercials that are created for television, cinema or internet,- The effects that this integration has for the involved parties and the movie that is being created.Music is a big part of today's society and advertising is a big part of people's everyday lives. It is therefore natural that music in advertising can have the power to affect, attract, influence and interest human beings. We think that the music in commercials is a fascinating subject to study because the phenomenon is relatively unexplored in the academic sphere. The knowledge of the synchronization process of music and commercials is also becoming increasingly important for involved parties to understand and manage. The essay is developed through a qualitative methodology.  We have conducted six interviews, with different players who all have extensive experience and knowledge about the chosen topic.

This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research..

Att producera en reklamfilm som är anpassad för visning i flera format kan vara problematiskt. De olika presentationsformerna som berörs är webben, teve samt storbildsprojektorer. Ytterligare problem uppstår då man även måste se till att de har en lång livslängd och kan användas under flera terminer. Den här uppsatsen berör de problem som kan uppstå då reklamfilmer av det här slaget skapas. I uppsatsen ingår reklamfilmer som skapades för två gymnasieskolor i Osby kommun..

Rapporten syftar att redovisa det arbete som är involverat i skapandet av digitala karaktärer lämpade för film och reklamfilmsproduktion. Då Milford Film & Animation i synnerhet producerar reklamfilm kommer fokus i denna uppsats att ligga på denna typ av produktion. Denna rapport kommer huvudsakligen att fokusera på arbetsprocessen som helhet och förklara dess roll i sammanhanget, det vill säga skapandet av en animerad reklamfilm. Poängen är att belysa den roll den ansvariga för karaktärsutvecklingen har, med inriktning på modellering och texturering. Under min tid på Milford Film & Animation har jag handgripligen arbetat med alla de steg involverande modellering och texturering som beskrivs i uppsatsen och jag har på så sett beskaffat mig den erfarenhet inom ämnet som jag använt mig av för att komma fram till de slutsatser som beskrivs i denna rapport..

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Forskning visar att företag idag bör engagera människor emotionellt snarare än rationellt för att förmedla budskap. Storytelling är ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera människor på en emotionell nivå samt att det kan nyttjas inom flera användningsområden. För att genomslagskraften ska bli så stor som möjligt måste företagen ha kontroll över vad det är för budskap som sänds ut. Diskussioner förs dock gällande att dagens företag inte anses ha den rätta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om ämnet. Detta gör att fler studier inom området är av betydelse för storytellingens framtida utveckling.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med tystnad..

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar på för musik, varför de lyssnar på musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att både veta hur musik påverkar dem positivt och negativt. För att få reda på hur ungdomar lyssnar på musik och hur de uppfattar att den påverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, både tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vår intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket på musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna använder musik på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.